.

13Jan12

170 cm
54 kg
BMI: 18,7

Jag har i hela mitt liv varit överviktig och vägde som mest 75 kg, men lyckades under tonåren successivt gå ner. Dock bytte jag senare ideal och har de senaste 1,5 åren haft en numer regelbunden livsstil som klassas som en ätstörning.

Jag mår fruktansvärt dåligt över min kropp, något som tyvärr resulterat i att jag inte kan ha relationer eller gärna tar kontakt med nya människor. Jag har framför allt ångest över fettansamlingen på magen som vägrar försvinna vad jag än gör, hängröven, den omarkerade midjan och de breda höfterna, men målet är att jag ska bli av med det innan jag eventuellt försöker bli ”frisk”.

Det här är inget försök att vara thinspiration – sådana finns det ändå gott om och dessutom har jag inte den kroppen – men däremot vill jag visa att man inte måste vara trådsmal för att ligga på ett enligt skalan ohälsosamt BMI, utan kan ha gott om överflödigt fett. Man måste inte ha bilringar för att vara berättigad att kunna/behöva/vilja gå ner i vikt. Och att det för många, mig inräknad, aldrig handlar om hur ”alla andra” och ”normala människor” (vem avgör vem som hör dit?) ser ut.



22 Responses to “.”

  1. 1 Sofie

    Det där överflödiga fettet du pratar om, det finns inte. Det finns i ditt huvud, i den spegelbild DU ser. Du är jättefin som du är!!! Försök bli frisk nu, inte sen.

  2. 2 Maja

    Risken är att du aldrig kommer tycka att det är läge att bli frisk. Det tillhör liksom en ätstörning. Det här ÄR en bild på en väldigt smal människa. Jag önskar dig all lycka och hälsa, ta hand om dig.

  3. 3 Stefan

    Sofie skiver precis det jag tänker. Du är jättesnygg som du är och det skulle inte skada om du vägde lite mer.

  4. 4 yevonde

    Det här berör mig illa. Du behöver hjälp. Jag tror du lider av anorexi, du ä-r trådsmal. Du är 3 cm kortare än jag, och jag har själv levt i den där viktbubblan. Som minst vägde jag 60 kg. Jag frös konstant, blev yr när jag reste mig och var aldrig nöjd ifall jag inte somnade hungrig. På mornarna var hungern borta, och det första jag gjorde var att ställa mig på vågen – varje morgon. Innan dusch, eftersom huden suger åt sig vatten i duschen.

    Snälla sök hjälp.

  5. 5 Jennie

    Oj, ”gott om överflödigt fett” och ”som mest överviktig” vid 75 kg till 170 cm (jag är 164 och väger 75 och ser helt normal ut tycker jag). Du är ju helt perfekt! Snälla försök att inte hänga fast vid saker som ”ska bara fixa det innan jag blir frisk”, det kommer alltid att finnas något ”ska bara” när det kommer till lömska ätstörningssjukdomar. Kram.

  6. 6 Emma

    Men lilla gumman! 170 cm lång och 75 kilo klassas inte som övervikt :o
    Tror du skulle vara super fin om du låg omkring den vikten igen. Du har super fin grund att jobba med, som en skulptur!

  7. 7 Ellinor

    Jag tycker faktiskt att man ser att det är en nerbantad kropp du har över bröstkorgen speciellt och din kropp mår nog som bäst av att väga lite mer så lyssna på kroppen.

    Skönhet kommer däremot i alla former och du är fin och hade varit fin och du haft mer underhudsfett också. Du har inget överflödigt fett vad jag kan se, i så fall tvärtom. Jag hoppas att du så småningom kan se att du är fin och duger oavsett om du är lite för smal som nu eller större. Jag tror att alla här kan hålla med om att du är vacker!

  8. 8 Jorma

    75 kg och 170 cm lång är ingen övervikt att tala om, jag håller med föregående skribenter, försök inte bli något du redan är. När din livsstil klassas som ätstörning, då är det hjälp som krävs. Det finns de som vill hjälpa dig, men du måste våga be om den. En förvrängd syn på sig själv är inte bra på något sätt, vare sig om det handlar om psyket eller om kroppen. Ta hand om dig!

  9. 9 Josefin

    Du är väldigt, väldigt smal. Det du pekar på är inte fett, det är hud. Din viktnedgång kanske också har tagit lite för mycket på musklerna, då känner man sig lös oavsett hur mycket man förlorar i vikt. Du behöver absolut inte gå ner i vikt, tvärtom!

  10. 10 Sarah

    Jag tycker som de andra här. Det finns inget att banta bort, sök hjälp nu, livet är alldeles för kort för att ha ångest över en hängröv som, i varje fall, jag inte kan se röken av. Ta hand om dig!

  11. Det är osunda tankar som talar och jag hoppas att många med mig inser det och verkligen inser att en person som är så här mager inte SKA gå ner i vikt. Allt det du beskriver kring din kropp-det ser ingen annan.

  12. 12 Elin

    snygga ben!

  13. Kanske kan det här vara lite till hjälp. Som Elin sa : Snygga ben! Och framförallt snygg hud!

    1. Du har inga breda höfter, dina höfter är väldigt små och smala vilket resulterar i att din midja inte blir markerad så som hos kvinnor med breda höfter.

    2. Du kan omöjligt ha en hängröv då du inte har mycket till rumpa överhuvudtaget.

    3. Fettansamligen på magen är inte fett. Det är tarmarna inuti din kropp som tar plats.

    Slutkläm : Som någon sa ovan – Det är enbart du själv som ser det ”tjocka” med din kropp. Ja, du är otränad. Men det betyder inte att du har en massa överflödigt fett överallt. Din inre spegelbild är förvriden. Trots att du är så smal som du är har du en väldigt slät och fin kropp med som sagt underbart tjusiga ben! Jag har själv haft ätstörningar under större delen utav mitt liv och det är först nu när jag är på väg att bli ”frisk” som jag förstår hur fel jag har haft. Fokusera hellre på att bli frisk än att kämpa med osynliga problemområden. För att när du väl är frisk finns inte de där områdena och du kommer att trivas med dig själv.
    Ta hand om dig tös. Ät. Träna. Tänk positivt. Du är redan smal. Du är vacker. Ta hand om dig själv och din kropp på rätt sätt. Du vill inte bli ordentligt sjuk.

  14. 14 Jennie

    Oj, tänk om du såg dig själv med andras ögon, att du är fin precis som du är, att du minst av allt behöver gå ner i vikt!
    Du skriver själv att du har en livsstil som klassas som en ätstörning. Antar att du innerst inne vet att även tanken att gå ner lite till innan du kan överväga att bli frisk är en ätstörd tanke.
    Det kan vara skitsvårt att ändra ideal och kroppstankar, men det går. Du är värd att må bra och se dig och din kropp så som andra ser dig. (Positivt, alltså. Läs bara kommentarerna här ovan igen.)
    Jag vill verkligen uppmana dig att prata med någon – familj, vän eller psykolog – och fundera på varför du tycker att du måste bli magrare. Vad skulle krävas för att du skulle bli nöjd? Sitter lyckan i midjans kurvatur eller i siffrorna på vågen? På riktigt?
    Utkämpar själv en liknande strid med mig själv och önskar att jag börjat långt tidigare. Men det är aldrig för sent.
    Ta hand om dig!
    /Jennie

  15. 15 Maja

    Men snälla du försök inte banta ner dig mer än sådär!!! Om du tror att du kommer leva det ljuva livet om du går ner lite till så har du fel! Tro mig, jag vet, jag är lika lång som du och har som minst vägt 49 kg. Idag väger jag 58 kg och är mycket nöjdare med mig själv än jag var då. Viktnedgången kommer bara leda till att du får en ännu mer förvrängd syn på din kropp. Du kommer att se dig som tjock i spegeln när du i själva verket är mycket smal. Eller det är ju väldigt uppenbart att din hjärna redan i nuläget har en förvrängd syn på din kropp. Du skulle snarare behöva gå upp i vikt än att gå ner!!! Sök hjälp! När din kropp får i sig mer mat kommer din hjärna att börja se klarare på verkligheten också och du kommer att kunna se på din kropp som den faktiskt ser ut för oss andra! Men det tar tid, försök kämpa, jag lovar att det är värt det!!!!

  16. Jag ser absolut inte det du ser. Fettansamling på magen? Nej. Hängröv? Nej. Breda höfter? Nej. Omarkerad midja? Möjligen något, men det beror i så fall på att du inte har något fett som hjälper till att markera den.

    Du är väldigt smal och det oroar mig att du inte ser det själv. Du har en väldigt vacker kropp som absolut inte skulle ta skada av lite mer fett. Försök att ta hand om dig själv, snälla. Sök hjälp. Livet är för kort för att kastas bort på sånt här.

  17. Den kroppen du har. Det är den jag drömmer om. När jag går till gymmet, då tänker jag att jag också vill ha såna ben, såna mage, såna armar. Du är så jääävla snygg rent ut sagt.

    Förresten hörde jag en sång idag, den hade en rad som fastnade i mitt huvud, det gick såhär ”Livet ska vara härligt, inte fyllt av problem” Tänk på det. det är inte värt tiden, men jag vet hur du känner. lider av’ett själv.

    Men iallafall. du är smokin’ läcker. :)
    Ha det bra, och krya på dig.

  18. 18 Sara

    Jag känner igen dina tankar från när jag själv var sjuk i anorexi, att bara vilja fixa ”det där sista”, innan man kan bli frisk. Att inte se sin smala kropp i spegeln, att aldrig vara nöjd. Det tog mig åtta år att må bra igen, åtta år som jag kunde ägnat åt betydligt roligare saker än att ständigt försöka motarbeta min kropp. Snälla du, gör inte samma misstag.

  19. 19 Tommy

    Eventuellt fett på magen är svårt att banta bort; tvärtom är det så att kroppen går in i svältläge och lagrar fett och istället förbränner muskler om man äter för lite. Så snälla ändra prioritering och försök att bli av med ätstörningen först. Sköt om dig!

  20. Det är på ett sätt för jävligt hur jag känner igen mig i din text. Omedvetet var det första jag tänkte på den så otroligt insignifika lilla bulan på din mage, som är så väldigt estetisk (vi kan kalla den vacker också, dock inget annat) och förstod dig. I mina allra ljusaste stunder ser jag mig själv som dig på bilden – ja alltså rent estetiskt – och det i ett idealisterat sammanhang. Med andra ord tycker jag att det ser fantastiskt vackert ut med en kropp som din, speciellt det lilla putet på magen. Så tycker jag alltid med alla andra, men även mig själv i väldigt få tillstånd, trots att jag har precis samma lilla put och det är en av anledningarna till att jag hatar mig själv och har problem med nya kontakter tidvis. Men om det är till nån tröst alls så tycker jag att du är vacker :) Det är konstigt i och med att jag följt denna bloggen, och medverkat själv, väldigt länge. Men bara först nu, kanske för att jag ser en liknelse, förstår jag dig mer än alla andra deltagare.

    Allt gott! / 14:e-November-Peter.

  21. 21 Kristin

    Min kropp ser faktiskt precis likadan ut som din?! Fast du har mycket smalare armar.
    Förstår inte heller vad man ska göra åt magfettet där nere, det vägrar gå bort hur många situps jag än gör, men när jag ser bilderna på din kropp så tycker jag inte alls att någonting är fult på något sätt, men mig själv klandrar jag så jävla hårt varje gång jag ser mig i spegeln eller på bild. Man måste nog bara få en bättre självkänsla!! Du har jättefin kropp, bara så du vet, ta åt dig!! (och egentligen jag med då… har bara inte upptäckt det om mig själv än.)

  22. 22 Ingrid

    Din text berör mig väldigt mycket, jag kan känna igen mig i varje ord. Det gör att det också är väldigt svårt för mig att läsa de välmenande men (väldigt) raka kommentarerna.

    Jag tror egentligen bara att jag vill säga att du och jag och många andra förtjänar bättre än att känna såhär för sin kropp. Jag hoppas verkligen att du inser hur vacker du, oavsett hur mycket du väger, och att du inte går ned mer i vikt.



%d bloggare gillar detta: